Jag vänder världen ryggen
-Ångest
Kvävande ångest som håller mig i ett fast grepp. Som en handske av stål bryter den av mig på mitten, stryper åt mina andetag så inte det minsta mänsklighet ska komma åt mig.
Hur beskriver man känslan att vara död men så mycket i centrum att man glömmer att jag fortfarande är ett liv. Att tala som att jag finns fast jag inte lever.
Förstår du?
Att bli kuffad ur sitt bo när vingarna är avslitna.
Jag vänder världen ryggen, inte av högmod utan av skammen som tvingar mig till mörker.
Kvävande ångest som håller mig i ett fast grepp. Som en handske av stål bryter den av mig på mitten, stryper åt mina andetag så inte det minsta mänsklighet ska komma åt mig.
Hur beskriver man känslan att vara död men så mycket i centrum att man glömmer att jag fortfarande är ett liv. Att tala som att jag finns fast jag inte lever.
Förstår du?
Att bli kuffad ur sitt bo när vingarna är avslitna.
Jag vänder världen ryggen, inte av högmod utan av skammen som tvingar mig till mörker.
Jag beskyller ingen , du beskyller dig själv.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Välkommen när helst du vill. det vet du...
Postat av: Jane - ROCKBLOGGEN
Åh, synd att du ska må dåligt.
Tack för den värmande kommentaren. Det stöttade så otroligt mycket ska du veta <3
Trackback
