Jag har just insett att jag är jordens mest svartsjuka människa!
Det oroar mig snuskigt mycket! Jag sitter och spånar omring eftersom jag inte har något annat att göra på dagarna (!) och jag tänkte, varför inte svänga in på bilddagboken? BIG misstake!
Man hittar männikor som en gång älskat en annan person och uttryckt det i biler och i text och jag blir lixom--------------> 
På fullaste allvar kan jag inbilla mig att jag är ett tids fördriv. Han har älskat henne och hon har älskat honnom, varför skulle han bara ge upp henne? Och speciellt när hon lämnade honnom?.. jag älskar verkligen mig själv ibland.
Jag har nästan aldrig varigt kär på riktigt, jag har tyckt om en person som jag vill ha ifred väldigt mycket. Och det enda sättet att hålla andra kåta tjejer borta är att ha ett förhållande med den personen. Jag har även aldrig vågat at chansen att bli kär eftersom då kan man få "sitt hjärta krossat" och det enda sättet att undvika det är att aldrig bli kär. Ganska enkelt!
Men ibland sviker jag migsjälv och bli kär på riktigt och det är inget fel med det fötutom- Jag fortsätter träffa honnom. Jag tillåter mig själv att inom kort tid bli ratad som ett använt jäkla bansn skal! Man tar bara på det tills man kan käka bananen lixom! Jag har världens sämsta liknelser men det var det endä jag kom på just nu.
Jag är kär, som en stor jubel idiot! Jag är ennu mer självkritisk..Jag hoppas verkligen att det ska funka mellan "D" och mig, annars är det nog kört tror jag, då blir jag crazy cat lady- Will die alone with 204 cats"
ÅH! jag inbillar mig säkert bara, men fy vad jobbit det är! Håll tummarna för mig!
