mad face

Idag njöt jag verkligen av att vara levande igen. Jag såg hopp om framtiden och kännde att jag var närvarande. Men det varade inte länge..Allt slutade i en stor soppa med brutna löften och idiot förklarningar. Jag vet vad löftet var men andra är inte lika bra på att hålla det som jag antagligen.
Jag är riktigt jävla besviken på att ingen tror eller ser mina förbättringar, ibland har jag lust att jävlas så sjukt mycket, riva alla glasen i skåpen, kissa i deras sängar, spotta på alla familje medlemmar så fort jag ser dom , skriva att dom är sjuka små fittor som borde prioritera sin egen familj först. Det finns så mycket jag vill göra men tyvärr kommer odm vända det emot mig och fan..jag orkar inte skriva..jag hatar mitt liuv för mycket nu för tillfället.

Jag älskar min pojkvän och inget (!!!) kommer någonsin ta min ifrån dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0