himmlafrid -

Allt angående "Micke" och våldtäckten. Jag låg vaken hela natten och kunde inte sluta tänka på vad jag igentligen gått igenom, vad jag nästan tillät han göra. Spotta och slå. Nä fy, aldrig kommer någon liknande få komma in i mitt liv, få styra mitt liv som han gjorde. Det blev bara ännu värre när jag fick se deras rektioner och komentarer, jag trodde att det var så ett förhållande skulle fungera. Hur kunde jag på allvar tro att det var rätt? Jag blir mest ledsen på mig själv nu för tiden för att jag är så otroligt dum och tror gott om alla, men man lär sig. Räddar du någon så räddar ingen dig. Its life.

Men varför deppa? När jag var klar med förhöret och kommit ut från det stela kalla rummet så skyndade jag att rota upp tele fonen från byxorna och ringde Dännis. Jag är så glad att jag har honnom! Han frågade hur det gick och hur jag mådde, han stöttar mig så mycket och jag kan inte beskriva kännslan när jag kom hem och fick en varm lugnande kram <3

Nu sitter han och spelar och jag bloggar - sköönt- inget bråk inget tjaffs inga slag eller fula ord. Det är lycka.